Om oss

Vi som bedriver uppfödningen är Ingela och Rickard!

 

Det hela började redan i början i slutet av 80 talet då vi skaffade vår första fågelhund, en vorsteh från Folke André. För att kunna träna honom för de jaktsituationer som han skulle användas för behövdes någon typ av träningsfåglar. Det blev inköp av vaktlar och senare rapphöns som hölls i burar hos min far. År 2000 skaffade vi en ny fågelhund och då hade vi sedan ett antal år bosatt oss på det lilla lantställe vi nu bor.

Rapphöns införskaffades på nytt, men nu i lite större antal och större bur. Många blev kvar till våren och på den vägen är det. År 2005 började vi för första gången sälja fåglar till bekanta och fom 2008 har vi gått ut till en bredare kundkrets.

Det hela har med tiden utvecklats till ett intresse lika stort som hundarna och jakten i sig och vi slutar aldrig att facineras av olika djurs beteende. Vi vill hela tiden lära oss mer om hur vi ordnar det på bästa sätt för växande fåglar, om deras sjukdomar och beteende . Vi bedriver även utsättning på egen och arrenderade marker. För att lära oss mer besöker vi också många av våra kunder på deras utsättningsplatser.

 

.

Kontakta oss!


Om du undrar över något eller vill att vi kontaktar dig, fyll i formuläret nedan.

Eller ring eller maila!

Det går naturligtvis bra att ringa till oss.
Du når Ingela på 070-5380494
och Rickard på 070-5133025.
Eller skicka ett e-postmeddelande från din egen mail till
Fasan@telia.com

Råd o tips

Vill du ha råd o tips är du alltid välkommen att ringa. Vi kan kanske inte svara på alla frågor men vi kommer att göra vårt bästa!

Nedan fyller vi på med lite frågor som vi fått tidigare.
 

Vanliga frågor!

Vilka fåglar ska jag köpa och hur många behöver jag när jag skall börja jaktträna min stående fågelhund?

Det finns ju naturligtvis massa åsikter om vad man svarar, men vi rekomenderar att man tilverkar en tvådelad bur (se nedan) som man kan ha 10 till 20 rapphöns i.
Hälften på vardera burhalvan som avskiljes med nät. Lämplig ålder på rapphönsen när de placeras i buren är 8 veckor, då de har uppnått ganska stor tålighet mot väder o vind. Man öppnar efter någon vecka ena sidan och låter fåglarna söka sig ur buren. Till natten kommer de att söka sig tillbaka in i buren eftersom resten av "kullen" sitter på andra sidan nätet. När ena sidan fått varit ute en vecka byter man och tränar den andra sidans fåglar. Om man ser till att fåglarna som är ute får röra på vingarna kommer man efter några veckor att ha ypperliga flygtränade fåglar att träna sin unghund på.
Men som alltid gäller att man har hjälp av någon med erfarenhet om man själv saknar denna. Det finns många duktiga instruktörer.
 

Hur etablerar jag bäst en fasanstam på mina marker?

Oftast krävs det en del arbete för att få fasaner att trivas.Sedan beror det på hur tät stam man önskar. Ska den bara vara en lite glesare delvis självföryngrande stam som tål ett lätt jakttryck eller en tät stam med i huvudsak utsatt fågel för ett högre jakt och framför allt avskjutningstryck.
En enkel test för att se om marken funkar för självföryngring kan vara att sätta ut halvvärpta fasaner. Dessa är mitt i äggläggningen i början av juni då de sätts ut i den frodiga vegetationen. Har man tur kommer det senare på sommaren att vara hönor som lyckats dra fram en kull kycklingar.
För större täthet kan man välja mellan två andra strategier. Den vanligaste för att få riktigt täta koncentrationer är att göra en utsättningsvoljär.
I marker som redan hyser en del fågel och där det för övrigt är bra biotop kan direktutsättning av kycklingar fungera för att täta upp stamen. All utsättning bygger på att markerna har foder och vatten tillgängligt för fåglarna samt tillräckligt med skydd och att rovdjurstrycket inte är för hårt.
Att bygga en stam och en fasanmark är oftast ett mångårigt arbete.

Vilka fåglar passar på min mark?

Om det tidigare har funnits eller finns fasan eller rapphöns på marken så är det ett gott tecken. Generellt kan man säja att fasaner passar bäst i kantzoner och lövskogar, täta hagmarker och intill sjöar med dess vassbeklädda strandkanter. Rapphönan trivs i öppna landskap, gärna med öppna diken och lågväxande buskage. Öppna, enbeklädda hagmarker mm. Odlade marker med betor eller viltåkrar medf varierande grödor som ger skydd passar naturligtvis både för rapphöns och fasaner.

Hur länge ska fasanäggen ligga i ruvaren och vilken temperatur ska jag ha.

Olika maskiner kan ha lite olika lämplig temperaturinställning, men generellt gäller att äggen skall ruvas i en temperatur av 99.5-100 grader Farenhait eller 37.5-37.8 grader celsius.
Fuktigheten skall vara omkring 40 -45% under ruvningen. Vändningen av äggen är väldigt viktig och automatisk vändning rekomenderas. Själva ruvningen pågår i ca 23 dagar och sedan börjar äggen att sprö, dvs att kycklingen börjar att bryta skalet genom ett litet genombrott i skalet. det brukar alltid vara någon kyckling som har brottom och kanske helt kommit ut när 23 ruvdygn är till ända.
Nu är det dags att optimera för kycklingarna att bryta skalet och att dom inte fastnar i ägghinnan. Detta uppnås genom att fukten höjs i minst 36 timmar till ca 80-85% eller om det inte är möjligt i aktuell maskin, så högt det går. Innan man öppnar kläckarn är det bra om man på det 25 dygnet låter fukten sjunka ned mot 55-60% innan man öppnar och plockar ut kycklingarna. Kycklingarna skall vara torra och duniga innan man tar de från maskinen och till uppfödningsrummet.

Träningsbur rapphöns

Nedan följer några PDF som inehåller skisser över en träningsbur för rapphöns. Med 10 rapphöns i vardera halvan kan man få en massa träning för sin hund.
Man öppnar ena sidan tex var dag och låter alltså hälften av fåglarna vara ute. Till kvällen lockas de in av de andra som sitter i buren. Då kan man gå dit o stänga på och låta andra sidans fåglar vara ute nästa dag, osv.
Då har man snart 20 vältränade rapphöns att träna på. (Om de får vara i fred för rovdjur vill säja. Största hotet brukar vara från luften om man säkrar upp med el runt buren)